Det luktar vissna löv, fruset gräs och staden mullrar i fjärran som ett urtidsdjur när min gubbkompis Urban och jag i rask takt går runt Djurgården. Det är långkalsongpremiär och jag känner mig som en vandrande lök. Lager på lager. Han skrattar så att han håller på att trilla omkull bland löven när jag berättar … Fortsätt läsa HÖST HOS SPRÅKPOLISEN
