Det löper en väg, den slingrar sig genom landskapet och den är, jävla väder, blöt och slipprig. Det har snöat, regnat, frusit och så regnat igen. Egendomligt nog doftar det nästan vår, det är inte klokt, men den här midvintern är vädermässigt rätt skruvat. Jag följer den vittrade snöplogkanten, passerar kyrkan men den knöggliga issörjan … Fortsätt läsa NÄRA ÖGAT
