HJÄRNTVÄTT

Lördag morgon i Gamla Stan och jag har inte haft en sådan helvetisk post-konsert-tinnitus sedan"Blue Cheer" spelade på Konserthuset, tror det var, -68. "Wooden Shjips", det ska stavas så,  kommer från Kalifornien, har mycket skägg och spelade på Kägelbanan under Mosebacke Torg igår kväll.  Hjärnan  känns som om den vore en tand  utborrad inför rotfyllning. … Fortsätt läsa HJÄRNTVÄTT

MINDFUL KEBABTALLRIK

Pete Seeger har vid 94 års ålder flyttat med sin banjo till de himmelska folksångarängderna. Undrar om han fick med sig den där stenen han brukade ha i banjofodralet och som han avsåg att kasta i skallen på dummingar. Pacifist var han knappast och det skulle säkert ha varit hemskt att ha honom som granne … Fortsätt läsa MINDFUL KEBABTALLRIK

JANUARI BARA FORTSÄTTER

Vinden nyper i kinderna och gatstenarna är ishala när jag knatar nedför Tyska Brinken på väg till Gymmet. När jag kommer ned i gången , den som leder till t-banespärrarna och vidare ut mot  Riddarholmssidan, hör jag en både gäll och skrovlig  röst som skriker: "Res på´re för Fan din Jävla Zigenarjävel! Res på´re sa … Fortsätt läsa JANUARI BARA FORTSÄTTER

SÄRSKILT INGENTING SÄRSKILT

Efter att ha färdats med Y-bussen, ständigt denna Y-buss, genom en tunnel av fetvaddsdimma, landar man i en ny säsong. Nynnar frenetiskt  på "Tunnel of love" med Dire Straits. Det är inte dimma, det är kärlek. Vaknar till en syrlig måndagsmorgon. Smockan hänger i luften. Just den här morgonen är blytung. Kanske just för att … Fortsätt läsa SÄRSKILT INGENTING SÄRSKILT