För femtio år sedan hade det varit Kalle Jularbo, Göingeflickora eller Snoddas inför en silverhårig publik.
Idag är det Nationalteaterns rockorkester som hänför oss gamlingar. Ulf Dageby har samlat förhållandevis unga proffsiga musiker, musiken är tight, på bandets avskedsturné. Vi kan låtarna, sjunger klappar och har oss, det är musiken till filmen om våra liv och jag blir alldeles till mig i trasorna.
Det var Maria som gav mig biljetten i födelsedagspresent och vi sitter där med Carine och Arlindo.
Äntligen, Coronaskiten är över, kan man njuta av levande musik, låta larmet och rytmerna rulla genom kroppen som en härlig massage.