MIN NAMNE I HÄRNÖSAND HAR SVANS OCH MORRAR

Solen pressar men AC:n håller stånd, trafiken på E4 är stundtals hetsig, alla ska fram till sin sommardestination och det på momangen.

På väg till Härnösand ber TullaMaja oss att plocka upp något på ett byggvaruhus men väl i Birsta, där hon sa att det skulle ligga, ligger det inte alls utan i Nacksta. Vänd bilen! På med GPS:n.

Kör hit, kör dit, ta av där och sväng till vänster i rondellen men det är bara det att när vi kommer till Nacksta är K-Bygg stängt.

Sålunda anländer vi tomhänta till Härnösand och det hus som TullaMaja och Anton just flyttat in i. Anton och hans pappa byter en karm med dörr, Antons mamma gullar med Majlis och Tullamaja är grandiost jättegravid. Svetten lackar. Det är lugnet före stormen.

Pasta med trattisar och parmesan, Blåbärspaj med vaniljsås och kaffe.

Härom dagen hörde TullaMaja en grannkvinna kalla på Täppas. Det visade sig vara en hund och den jycken måste jag bara hälsa på.

Den morrade rätt ilsket, vågade inte klappa den men så sa ägaren också att den sorten brukar vakta kloster i Nepal. Varför vovven heter som den gör visste de inget om, hunden kom från ett hundhem och så var det bra med det. Någon Täppas i övrigt verkade de inte känna till. TullaMaja fann besöket oerhört pinsamt men det var väl klart att jag ville träffa min namne.

Skriv gärna en kommentar!

Denna webbplats använder Akismet för att minska skräppost. Lär dig hur din kommentardata bearbetas.