Broddarna knaprar mot isen, det är -12, nyper i kinderna, vinden är bitskt nordlig och jag får Andrévibbar men där han och hans kamrater frös ihjäl på Vitön har jag som morot att komma hem och stoppa några vedträn i vedspisen.
Får bräker vid Ramm-Hans Backe och en häst gnäggar nära Maria Johansson och Patrik, annars ingen som ger ett livstecken ända till jag möter Mårten Lärka nära järnvägsövergången på Åvägen.
”Kan du ta en selfie på oss med min telefon?”
””Visst” säger Mårten och knäpper av en radda bilder.
”Där har du några att välja på.”
Jag tackar Mårten men berättar inte att jag inte gillar att välja bild. Det ligger liksom inte för mig.
Dessutom har jag William Eggleston som fotoguru. Han tog oftast bara ett kort och så fick det vara bra med det.