Det är -13 ute men om man jämför med en genomsnittlig Grönländsk iglo är det hyfsat varmt i köket. Då jag inte är en Inuit försöker jag göra upp eld i vedspisen men fanskapet ryker in.
När sotaren anländer meddelar han, Käcken är hans namn, att det i grannbyn varit -20 denna morgon (så vad gnäller jag för).
När han klättrat ned från taket kommer chockbeskedet, en sten har lossnat inuti skorstensstocken, trillat ned och spärrar rökgången. Helvete.
Käcken säger att han ska ringa en kollega som med kamera kan gå ned i skorstenspipan och sedan får vi se.
En stund senare ringe Sune och jag säger med skrovlig röst att jag funderar på att skjuta mig.
Det tycker Sune är att överreagera och meddelar att det är långt ifrån första gången i världshistorien som något som detta händer.
Lägger ifrån mig bössan, väntar på snubben med kameran och inväntar nästa blidväder med medföljande snöfall.
Alltid är det något.