Vinden, den är klar och aningen vass, vänder och drar i taket. Skönast att vara inomhus, och inför den stundande vintern kolla förråden.
Maria tittar in i kylskåpet och ser en kartong ägg som gick ut för en vecka sedan.
”Lika bra att du kokar de här äggen.”
Kokning innebär att man låser dem vid ögonblicket. Det är som när man framkallade foton förr i tiden. I fixeringsbadet låste man bilderna när de såg som bäst ut.
Min mamma och en före detta frus mamma skulle komma och hälsa på oss. I telefon drog de upp riktlinjerna inför besöket.
”Jag gör en banankaka, jag har många ägg och tar med.”
”Nej men jag har också ägg.”
”Men jag har gamla ägg.”
Klart att bedagade ägg smäller högst.
Själv skulle jag aldrig köpa gammal köttfärs men den förpackning Matvete som låg bakom kylskåpet och som gick ut för sex år sedan var hur fin som helst.
Folk som gräver längst in i disken, klart att handlaren ställt saker med kort datum längst ut, kan verka ängsliga men jag undviker själv brunfläckiga bananer. När det börjar bli lite färgade får de mer smak men jag köper ändå knallgula.
Jag har inte siffran framme med det slängs tonvis med med bra mat varje dag. Det är ett slöseri som vi i den rika delen av världen tycker oss ha råd med.
En gång när det fortfarande fanns en mataffär i Jättendal hittade jag en hel lax i frysen. Den hade legat där ett bra tag, stendöd sedan månader.
Tog upp den, den var mjuk och jag kunde böja den som en gummifisk.
”Den där fisken har fortfarande en massa spring i benen” sa en gubbe som strök förbi men jag slog inte till på laxen. En fryst fisk ska vara stenhård. Annars får det vara.
En granne berättar att en annan granne går varje dag förbi med sin hund. När gubben med hunden går förbi han som berättade detta brukar hunden bli bajsnödig.
Mannen tar väluppfostrat upp en hundbajspåse och plockar upp exkrementerna. Det är mycket bra. Jag, som synskadad, avskyr när folk låter skiten ligga. Hundbajs är inte lätt att få bort från skosulorna.
Det visade sig, i slutet av sommaren att han som redogjorde för detta hittade c:a 50 bajspåsar i gräset bakom uthuset. Någonstans gick det alltså fel. Hade bajset fått ligga i det fria hade det snart uppgått i skapelsen men förpackade i plast hade de övervintrat. Och varför stoppade inte hundmannen påsarna i soptunnan? Frågor som förmodligen inte kommer att få några svar.
Min mamma hyllade Gladpack som vore det en del av Jesus klädnad. Något ätbart fick inte ligga framme många sekunder innan hon slog in det i plast och förpassade det till kylskåpet.
En buffé med ljumma rätter som står framme hela dagen hade fått henne att oroa sig för sitt liv.
När jag befinner mig i Stockholm kan jag använda en app som avslöjar vilken restaurang som står i begrepp att slänga dagens osålda mat. Om man skyndar dit kan man köpa maten för ett billigt pris.
Vet inte om en sådan app finns i Hälsingland men om det inte gör det så borde det.
Men jag kan inte sluta tänka på hundbajsmannen. Vad är det som händer där inne i hans hjärna och äter han bruna bananer och gamla ägg?
(Krönika i Hälsingetidningarna 200925)