Gardinen dansar mjukt i draget från fönstersmygen. Det är väldigt mycket Augusti, ligger i sängen med katten Rufus och lyssnar på en bra bok: ”American gods” av Neil Gaiman. Telefonen ringer.
”Ska vi ut och åka?” Det är Martin Schedin, han har en fin bil. Den är, som man brukar säga, en riktig pärla.
Efter en stund hörs den på gården. Den låter inte som en hottad fiskebåt, en raggarbil, men om man säger att om en vanlig personbil låter som en Bondkatt, låter hans bil mer som ett Lejon.
Det är en Ford Mustang från 1968. Den är i toppskick och han är, med all rätt, stolt.
Vi bränner ned mot Mellanfjärdsvägen, svänger ut på E4 och susar vidare mot Harmånger.
Det är skapligt vindstilla bakom framrutan, kepsen sitter på och vi kan prata. Det är väldigt trivsamt.
Färden fortsätter mot Stocka och ut mot Rönnskär. På hemvägen stannar vi vi vid Starks och Martin går in för att plocka upp några saker. Jag sitter kvar i bilen, försöker se ball ut men jag vet inte om jag lyckas. Förutsättningarna för min personliga del är väl sådär men bilen skiljer sig helt klart från de andra bilarna på parkeringen. Den är som att placera en äkta Mingvas i en sliten presentbod.
Under eftermiddagen går jag runt byn. Växtligheten doftar fett och gott och vid korsningen Mellanfjärdsvägen och G:a Riks 13, strax utanför det hus där en gång i tiden Konsum låg, träffar jag Thomas Olsson, han är snickare och på lediga stunder gör han fågelholkar och öl/läskbärare. Produkterna travar han vid vägen, det är ”Tag själv” och Swisha till Thomas.
”Det är ju så många bilar som passerar här på väg till Mellanfjärden.” I våras sålde han ett 40-tal fågelholkar.
Hej Täppas! Tack för trevlig läsning om hur du har det! Ha en fin helg med fina upplevelser! Ulla Halvarsson