Det känns som en minisemester mitt i semestertider. Men Maria arbetar så vi tar helgen, far norrut, till det där odrägligt vackra och helt fantastiska landkap som bara ligger ett par timmar norrut.
Minns ju hur Höga Kusten såg ut. Vidunderligt. Som en Astrid Lindgrenberättelse men ännu bättre.
Besök vid Fraxinus trädgård. En märkligt vild/tämjd trädgård med god restaurang.
Vidare till Kustladan. Vi får ett rum. Det är inte Hilton. Det är skönt att det inte är Fivestardeluxe utan bara funktionellt och billigt.
Konsert med Laleh vid Skuleberget. Opretentiöst och storslaget. Vimsigt charmigt men järnkoll. Trög början men snart har hon jättepubliken i sin hand.
Jag får lust att gråta. Hennes melodier är så sorgliga, hänger på kanten och kan när som helst störta ned i avgrunden.
Som livet, typ.