Åter i Hälsingland. Blöt, ja riktigt rå luft, men det ligger i alla fall snö, om än kladdig som smältande sorbet.
Åter från en lyckad föreläsning på Hagabergs Folkhögskola i Södertälje och en helkul kväll med Felix i Gamla Stan.
På måndag, alltså Julafton, blir det ”Ring P1” igen. Vem ringer en Julafton? Det får vi höra och alla människor är inte fullständigt upptagna med Jul.
Jag brukar säga att jag förbereder mig inför rollen som programledare genom att lyssna på Radions alla samhällsprogram och plöja tidningar.
Det är inte helt sant. Mest lyssnar jag på romaner.
För andra gången lyssnar jag på ”Den blinde mördaren” av Margaret Atwood och läst av Gunnel Fred.
Ena dottern till en fabrikör på fallrepet blir bortgift med en stenrik investerare. Hon stöps om till ”Fin dam” men blir aldrig hel som lillfingerspretande dam.
Hennes syster kör ut från en bro, dör, men efterlämnar ett bokmanus som just heter ”Den blinde mördaren”.
Margaret Atwood skriver så bra och historien griper tag och nu, vid andra lyssningen, upptäcker jag ständigt nya detaljer.
Böcker kommer igen, precis som Julen men medan Julen var mer betydelsefull när jag hade småbarn blir böckerna allt viktigare.
Tiden rullar på. Snart är det Midsommar, innan dess resa till Las Palmas och till bron över Drina i Bosnien.
