Står på byvägen vid sjutiden på morgonen och väntar på Jörgen.
Det är 1+ och vinden är nypig. Skogen doftar inte mycket. Lukterna har börjat skruvas ned inför vintern.
Förra året vi den här tiden hade det kommit en halvmeter snö, en snö som låg kvar hela vintern.
Nu hör jag Jörgens bildäck fras mot väggruset. Snart är vi i Sundsvall och jag ska sända ”Ring P1” för första gången sedan jag inför och runt valet sattes i karantän. Svårbegripligt.
Idag känns det som att försöka upptäcka programmet, uppleva det som första gången trots att jag har 18 års erfarenhet.
Hagabagarn har levererat Chokladbiskvier och automatkaffet på radion är riktigt gott.
Pether Ö., producent, skummar rubriker medan Peter W., tekniker, lägger kablarna i ordning, testar ljudet och allt vad han nu pysslar med.
En rad rara damer ringer. De vill prata om rättssäkerhet och om det besvärliga parlamentariska läget.
Och så pratar vi om ”Black Friday”, en slags storkonsumtionsdag och det i tider då många råder att hålla ned konsumtionen, för klimatets skull.
Finns det annan glädje än Köpglädje?
Idag är det dessutom ”White monday”, en dag som propagerar för minskad konsumtion och att det är bättre, om man nu måste köpa något, begagnat.
Pether kör ned mig till 329:ans buss och framme vid brandstationen väntar Hans-Åke som skjutsar mig hem.
Äter lunch. Maria har lagat en jättegod fiskgratäng med ris och sallad som ångar av vitlök.
Tupplur med Rufus på bröstet.
Det var första dagen med ”Ring P1” på mycket länge och det gick ju riktigt bra.
Jag vill inte sitta i karantän och uggla.
Fattar du inte själv att du sattes i karantän i ring p1 så borde du ju sluta har du inte bättre självinsikt när du spyr galla mot alla som inte håller med dig