Sömnlös. Kallt hällregn. Rufus hoppar upp och ned från sängen. Rastlös.
Vad ska jag rösta på? Är det för att många av de etablerade politikerna är så hala som ger SD röster. Skandalerna brakar runt Trump men han klarar sig ändå.
Borde jag sagt si, gjort så och blir det bra med ADSL i Stockholmslägenheten. Kommer barnen att vilja hälsa på mig med så låg hastighet.
Morgonen är ljus, behaglig och den milda luften rentvättad.
Någon, en bonde, har ställt en container för nytröskad säd mitt på Riggbacksvägen. Denna eländiga lilla vägstump är igenkorkad och när jag försöker ta mig runt blir det fel. Hittar ingen väg, går hit, går dit och hamnar i ett för mig obekant upplag av skrot. Traktorer, skotrar och Gud vet vad.
Ringer Hans-Åke, han bor ju bara några hundra meter bort och han beger sig ut för att leta mig.
Vid Bäckmans är jag inte. Jag knackar i metallrör så han ska höra mig.
Till slut får han span på mig där bakom Per och Yvonnes hus.
I handen har han mitt röstkort, det har av olika anledningar eftersänts till honom och nu vet jag inte bara var jag är samt har möjlighet att gå och rösta.
Den här dagen blir bara bättre och bättre.
Visar Hans-Åke fotot jag tagit på honom.
”Man ser ju bara halva huvve” knorrar han men det får duga.