”Man ska elda med ved
Ej med olja och el
För det tycker vi alla är fel”.
Diktade Valle Bohjort i Vattlång en gång för många år sedan till ett radioprogram om vedeldningens förträfflighet som jag gjorde för P1.
Hela programmet var en romantisk, delvis okunnig, hyllning till Vedeldningens lov. Idag, med de krav på sans, balans och mångsidighet som råder är det tveksamt om det nu skulle passera nålsögat.
Men är det sant eller har jag drömt, att endast fast anställda SR-medarbetare får vara programledare för ”Ring P1” tre månader före valet och en månad efter. Dessa antas vara bättre skickade i ett så skarpt läge som ett Riksdagsval men kommer då programmet att låta som ”Studio Ett”?
Tengby, jag och Alexandra är några som inte är fast anställda men finns det, delvis risk för självförhävelse, några som är bättre på att hantera knepiga samtal.
Idag ska det vara säkerhetsbälte och krockkudde men radio är inte bilkörning och, det varit det, de mest spännande utflykterna är de där man kommer lite fel och upptäcker något nytt.
Vad gäller vedeldning har jag morgontänt i vedspisen och ett förmodligen svårt cancerframkallande moln lägrar sig i köket. Egentligen är detta nog ett sotarproblem, ska ringa på måndag, men fortfarande är det ljuvligt när elden tar sig, det knäpper i spisen och värmen sprider sig.
Återgår till den bästa Ljudbok jag hört på åratal: ”Cirkeltecknaren” av fransyskan Fred Vargas och infernaliskt fint läst av Reine Brynolfsson. Här saknas deckarens vanliga schabloner och det är så fantasifullt att jag får Champagnebubblor i magen.