Finns det någon verklighet som är verkligare?
Många menar att semesterveckorna var verkliga på det där guldkantade sättet man drömmer om.
Åter andra menar att ett trist arbete är verkligheten som hårdast.
Efter att ha stått på Byvägen, det var ymnigt snöfall, åkte till SR i Sundsvall för att tillsammans med Peter Wallgren spela in 4 Ljudbokstips.
Efter inspelningar och prat om TullaMajas och mitt gemensamma projekt ”Fogelbergs ljudbokspodd” tar jag en taxi ned till centrum för att hinna hem redan med 11.30-bussen.
Det är inte kallt, +-0, men luften är rå och äter sig genom kläderna och själva stämningen är gnagande grå.
Busstationen Navet i Sundsvall, jag vet inget verkligare.
Vanliga medborgare som med buss ska ta sig hit och dit men stället är också en samlingsplats för de som inte kommer någonstans. Möjligen till Systembolaget.
Det är uppgivenhet över platsen, Sundsvall när stan är som värst, och när en kille, lätt påstruken, väldigt hygglig, visat mig bussdörren, morsar på föraren, går längre in, slår mig ned och släpper ut en suck av lättnad.
Hejdå Verkligheten, nu reser jag hem till min bekvämlighetszon och kliar katten.
Stackars de som blir kvar på Navet.