På 60-talet ville jag helst bli sedd i manchesterbrallor och ”ökenråttor”, låga mockakängor. 70-talet var Graningekängor, lappade jeans och vadmalsblus. 80-talet kom klätt i en ljus linnekostym och ett glas Moët & Chandon. 90-talet minns jag inte, det var en röra av allting.
Apropå ingenting bloggar David Batra om sin kommande show. Där finns en länk till biljettinköp. Ett riktigt födgeni och skäms uppenbarligen inte heller att bli sedd som ett sådant.
Idag vill jag helst både äta och bli sedd med Kantareller.