Producent Pether Öhlén skjutsar mig, efter sändning och ihopsnickrandet av en kortvariant samt en trailer, till Navet, Sundsvalls busstation,och 329:ans buss.
Sitter och smälter programmet. Kör några samtal i inre repris, trycker paus och delete på somliga. Det handlade om Cannabis, Cannabis och Cannabis. Jo, och så en äldre herre, pensionär, som på sätt och vis verkade trygg, ja nästan lyckligt övertygad om att allt ont är Invandrarnas fel. Sidan 1 a i SD:s retorik.
Så uppåt kan man uppenbarligen bli av att vara missgynnad.
Då händer något med bussen. Den stannar och bara står alldeles stilla. En olycka har skett strax framför dubbeldäckaren. En och en halv timme går. Slutar att fundera, återkallas till nuet, över sändningen och lyssnar istället på några gubbar. Tydligen trängs ambulanser, brandkår och polis framför bussen allt medan bilköer ringlar åt båda körriktningarna.
Gubbarna vet inte vad som hänt men har många teorier. Det är Snillen som Spekulerar och ju mer de inte vet desto mer är de övertygade om sin syn på saken.
De låter som ”Ring P1” en mindre lyckad dag.
Men, vad är det som är så skrämmande och hemskt med SD? Vad enkelt att hänföra alla icke renläriga
åsikter till träsket, där SD dväljes, om man så säger … Så här tycker folk understundom, faktiskt … hur
obehagligt det än må vara för en rättrogen … Reality – tro det eller ej. Och oftast är det vuxna människor,
som yttrar sig … Hur ska de uppfostras, att bli mer behagliga och inse, att de är helt fel ute? Berätta!