På papperet förefaller idén vettlös. Japan-Jocke ska berätta om sitt liv på ”Kulturstjärnan”.
Alla som bor i Gnarp känner Japan-Jocke utan och innan. Vad finns mer att tillägga?
Det kommer ett 20-tal personer och de är verkligen initierade. Japan-Jocke fumlar och kommer av sig och ungefär som Kurt Olsson tar han med buller och bång fram en jättelik Sverigekarta, viker den på mitten och där har vi Gnarp. Som om det skulle betyda något.
Arlindo är som Kurt Olssons assistent Arne, byter bilder och står i.
Japan-Jocke kom alltså till Gnarp runt -66 och har blivit platsen trogen. Han är en institution i Gnarp.
Egentligen är idén genialisk. I varje by och kvarter borde folk samlas och något berättar om sitt liv. Kanske ingen jättepublik men de som kommer ser genom berättelsen sina egna liv och allting liksom hänger ihop.