Vad gör jag helst när de på radion säger att ett stort snöoväder är på väg in över hela landet. Läser/lyssnar på Djuna Barnes ”Nattens skogar” eller åker till Starks ICA-hall i Harmånger med Hans-Åke?
Med tanke på att ”Nattens skogar” är baktung av alla metaforer och kylskåpet är tomt blir valet enkelt.
Vi, Hans-Åke och jag, står vid marmeladen. Jag vill helst ha ”Gunillas Apelsinmarmelad” och min följeslagare avläser rader av burkar, det finns alldeles för mycket att välja på idag, på jakt efter den rätta.
Det är då Ulrika griper in. Hon arbetar i affären och kan den lika bra som sin egen byxficka. Jag fattar hennes arm och så valsar vi, med Hans-Åke i släptåg, med P4 i högtalarna, förbi hyllor och varupyramider. Hon, Ullis, håller min iPhone och läser från listan men vi blir båda så underbart yra i mössan att vi glömmer frukten.
Men vad gör det. Frukten kan vänta nu när jag har färsk fylld pasta, kanelbullar och morötter för att inte tala om minnet av Ulrikas målmedvetna arm.
Vilken underbar skildring av vardagen. Tack för att jag fick läsa den.
Tack för detta, Leo!
Speciellt kul är det att höra det från en som är mästare på vardagsskildringar. Jag uppmanar alla som gilla sådant att gå in på hans blogg.
Hej från
Täppas