Blir glatt överraskad när Gunilla, som är chef över Hälsinglands Museum i Hudiksvall, ringer och vill bjuda mig på middag. Vad vill de mig?
Hennes man, prästen Bengt Wiklund, kommer och hämtar och tre mil senare sitter vi i deras kök. Gryta på lammstek och rotfrukter. Det är verkligen gott och jag som har köttsugen, frossar och njuter.
Det är så okomplicerat att jag lägger fötterna, rena strumpor och inga skor, på bordet. Efterrätt med glass, blåbär och stänk av Granskottsolja.
Vi pratar hit och dit och sedan blir det kaffe. Kokkaffe och och var inte igår.
Ett gott kokkaffe är guld i munnen. En stark Latte hos Christer på Västerlånggatan är inte fy skam. Men riktigt kokkaffe!
Sedan kör Viklund hem mig. En riktigt trivsam kväll och det fanns ingen dold agenda. De ville inget annat än att bjuda mig på middag och jag, som tycker om god mat och att prata lite, njöt för fulla muggar.