En fråga som surrat i mänsklighetens hjärnor i tusentals år är den om vad som är godast: Den enkla medhavda matsäcken på en skogsutflykt eller en brakmiddag på fina restaurangen?
Själv skulle jag aldrig åka på matresa till Provence, sitta som en tjockis i en buss och bli transporterad mellan utsökta krogar. Det låter som ett matsmältningsproblem man inte gjort sig förtjänt av. Trist och dyrt.
Men igår, jag menar, Pannkakorna på stranden i Lönnånger var gudomliga samtidigt som oxfilén och torskryggen serverade på restaurang ”Sjömärket” i Mellanfjärden på kvällen var, som Mat-Tina brukar säga, ”Jättegott”.
Hemligheten bakom detta var nog att Maria och jag mellan dessa måltider knatade på i nästan två mil. Svaret på frågan ovan ligger alltså i vad man gör mellan måltiderna.
Människan är gjord för att röra på sig och alldeles gratis är sommarens alla dofter.