En sak som är annorlunda från promenaderna runt Jättendal och de här i Stockholm är att det inte förekommer några gatumusikanter längs byvägen.
Visserligen är det ett skapligt hålligång på Storspoven och det ilskna knattrandet från en trimmad moppe eller det trygga brummet från en traktor kan förstås vara som musik.
Men när jag kommer lufsande upp för Tyska Brinken, med Surdegsfrallor i ryggan och ett paket toapapper under armen drabbar en röst att jag får gåshud. Det är Lucia och Mariano, båda från Argentina, som konserterar för förbipasserande alldeles utanför just nedlagda Indiska.
De är verkligen något alldeles extra. Otroligt bra, helt enkelt.
Tar ett par bilder lite på måfå och de skulle nog hellre publiceras på Instagramkontot blindfotografen men jag kan inte låta bli.
Jag tror Storspoven skulle älska deras musik.
Jag kan tänka mig att det är bra musik de spelar. Själv gillar jag sydamerikansk musik väldigt mycket. Men fåglarnas sång är också underbar att höra. Speciellt bofinkens glada trudeluttar. Härligt.
Med vårhälsningar (trots att det snöar för fullt här nu) från Y-buss Ulla