NÄR DET SPRITTER I BENEN

  Gränderna gurglar av  lönehelgsfredag. Uppsluppna helgfirare bär omkring  sin förväntan, köper festcigaretter, skrattar och diskuterar vilket ställe som blir bäst.

Träffar Erik utanför Pressbyrån, gamla Stans T-bana, äter Nasi Goreng på ”Formosa” och travar upp för Götgatsbacken. Feststämningen, ju närmare Medborgarplatsen vi kommer, ökar från ett muntert pladder till ett tjut av längtan. Debaser Medis ligger i Medborgarhuset och det är där ”Imperial State Electric” ska spela.

”Känner man av stämningen även om man inte ser?” undrar Erik, smuttar på sin Jack Daniels där vi står lutade mot ett bord i baren.
”Absolut” säger jag och tänker: Är Påven katolik.

Sorlet rymmer  inget hat eller hot. Alla är där för att vi  älskar Rock´n Roll och särskilt då Micke Andersson och ISE.

Förbandets namn är lika taffligt, ”Satan Takes A Holiday”, är inte det Svenglish?, som de är bra. Bastant, galet och sångaren är ovanligt bra för Svenska förhållanden.

Lokalen fylls till bristningsgränsen när ISE går på scen. Nu spritter det i Gubbenen, vill jag lova.

Svartklädda 35-åringar, mycket rök och dunkande eld. En fantastisk orkester där enda svaga länken är Micke A:s sång. Han är frejdig men lyckas inte riktigt  mäta sig med larmet.

6 extranummer plus några till. Ett grymt hålligång. Otroligt.

Medborgarplatsen ligger öde och är avslagen som ett kvarglömt  glas öl men Erik och jag är uppåt värre när vi spatserar vägen hem.

En tanke om ”NÄR DET SPRITTER I BENEN”

  1. Läst dina intressanta berättelser och som vanligt roar det mig väldigt. Din humor smygs ju in lite här och där och det är verkligen roligt. Musik gillar jag också, mest blues o lite rock. Hare bra i höst! Ulla H

Skriv gärna en kommentar!

Denna webbplats använder Akismet för att minska skräppost. Lär dig hur din kommentardata bearbetas.