Luften är mild, luktar vanilj och hormoner. En hel Gymnasieskola trängs och snattrar vi Djurgårdsfärjan samt en ensam glassförsäljare. Bakom sorlet gurglar Mälarens vatten genom slussen ut i Saltsjön. Himlen, det säger Urban, är hög, djupblå med några högt liggande slöjmoln och efterlämnade, som två glesnande ögonbryn, spåren av ett par JAS-plan.
Gymnasisterna väller in på Grönan medan vi fortsätter in under träden. Det är tyst, så stilla det nu kan bli i kanten av en hyfsat stor stad. Här är luften frisk och bär en syrlig eftersommarmelankoli.
Urban är på väg till Berlin och en Psykoanalytisk kongress om ”Förstörelselusta”. Vinden nafsar i hans hellånga läderrock, en trupp Dagisbarn går förbi och jag fyller lungorna med djupa andetag av Vardag.