EN ANNAN VÄRLD, SPRIDDA INTRYCK FRÅN TIRANA

  Mannen som ropar ”Tirana, Tirana!” i Durres, Albaniens andra stad, ett kustställe med hamn och allt, har en sådan mäktig röst att han utan mikrofon skulle klart och tydligt nåt till de avlägsnaste platserna på Friends Arena.

Vi går ombord, bussen går när den går, det är fri företagsamhet så det brummar i asfalten.

Somnar och vaknar av att Maria väcker mig vid Tiranas busstation. Dimmig i bollen kliver jag in i en taxi, som enligt uppgift, Maria igen, saknar Taxameter och där föraren är en kompakt tyst tjurnacke av Balkansk brottarmodell. Men fram kommer vi.

Jag och MariaIMG_0066

Det har regnat i Tirana och de senaste dagarnas upplevelser rullar runt i huvudet. Tiggarpojkarna, de första, det finns 1000 % fler tiggare i Stockholm. De, 10-års lortiga pojkar, gnydde som hundar efter ”Bagare”, tafsade och stod i. Väcker skuldkänslor och sedan vill man heller inte ha loppor.

Skabbiga trampbåtar, någon som anordnar luftgevärsskytte och en staty av en partisan. Stället skulle nog vilja vara en turistort men känns bara skevt.

Det var som berget ”Dajte” vi besökte med kabelbanan igår. Skabbigt, dystra bunkrar och hotell som konkat. Ändå. Jag fick som blind åka gratis och vi fick lika kostnadsfritt följa med de som arbetade däruppe när de skulle åter till stan. Vänligt, okomplicerat och kostnadsfritt.

Apoteket i Durres, jösses, jag köpte en kasse med receptbelagda mediciner och det enda problemet r att det inte påverkar mitt högkostnadskort. Damerna var roliga och vi skrattade mycket. Inga problem. Uppers, downers, inners and outers. Billigt.

God Grekisk sallad på en enkel bar, kaffe och slå en båge på muggen.

Människorna är värdiga, flickorna osminkade och naturliga som för mycket länge sedan och alla gör så gott de kan sedan den sjuka parodikommunismen klappat ihop. de försöker skapa ett liv.

Det är fantastiskt att vara i Albanien, den saken ä klar. Magiskt och overkligt men inte farligt. Gud give att inte All-inclusive och all annan turism vulgariserar och förstör detta sköra, fina.

Men var ska vi äta middag? Albanskt, kanske, Den ugnsbakade grodan sägs vara bra så här års.

Dessutom, som bonus, har vi börjat skapa filmsnuttar, Maria filmar, som blir ett slags ”På tur med Täppas i Tirana”.

Skriv gärna en kommentar!

Denna webbplats använder Akismet för att minska skräppost. Lär dig hur din kommentardata bearbetas.