Att vara programledare för ”Ring P1” är som att tassa fram längs en slak lina, jag klagar inte – det är kul, men det spelar ingen roll hur jag uttrycker mig. Någon, någonstans får kaffet i halsen och blir upprörd.
Lotte, producent, gör mig uppmärksam på att Regeringen skriver på sin hemsida om ”Fartygskatastrofen” i Medelhavet. Men vänta nu, är det fartyget i sig som i sammanhanget är det katastrofala?
H brukar skämta om den populära tidningsrubriken ”Lägenhetsbråk”. Är det köket som brottas med sovrummet eller har badrummet hoppat på och slagit sönder vardagsrummet?
När jag i dagens program gjorde en reflektion om att Ekot talade om 300 000 ”människor” vars död en Förintelselägerkamrer varit delaktig i blev det liv i luckan. De , alltså Ekot, sa inte ”Judar” och jag tyckte det var anmärkningsvärt, kanske för att det på ett bra sätt gjorde de mördade till individer och inte till en identitetslös grupp.
Upprörda mail haglade in. Här hade jag trampat snett för varför benämndes inte de dödade som ”Judar”? Det var ju att avhumanisera dem, menade några.
Så där håller det på. Då var det befriande med damen som på slutet brast ut i en ohejdad kärlekssång. Vanvettigt och utanför alla ramar. Tack Fru Jorge!
Hej! Ja jag gillade också damen som sjöng! Så befriande och härligt.
Ulla H