En bitande vind härjar i gränderna när H, Greven, TullaMaja, Hjördis och jag dubbelvikta stretar ned mot Djurgårdsfärjan. Vi ska besöka Skansen medan Jullan går för att återupptäcka sin stad, besöka en vän och ett släktkalas.
Det har inte varit så kallt sedan Januari och några enstaka, tappra, turister håller med stelfrusna fingrar de översiktskartor som vinden försöker slita ur deras händer.
Greven klagar högljutt, Hjördis kräks utanför varghägnet medan tillkämpat vänliga medelklassfamiljer, de låter som om de ville mörda varandra med yxa, försöker uppträda normalt och städat.
Livet visar sig från den motsträviga sidan denna dag men Skansen är ändå alltid Skansen och renarna verkar uppskatta när jag jojkar för dem.
Vi skyndar hemåt, skaffar hela vitpepparkorn och sätter igång med att självmedicinera. Vinterkräksjuka på en sådan här dag vore fan i mig som lök på laxen