”Men vad i helvete är det här? Där står tre gubbar och häller upp pissljummen äppelcider i pappersmuggar.”
Greven tycker att hela grejen suger. Jag har släpat honom ur lördagssängen för att han ska ikläda sig rollen som ledsagare och följa mig till Lennart Wretlinds utställning av Psykedeliska affischer på Rönnells Antikvariat vid Birger Jarlsgatan.
H, Felix och hennes kollega Petra är iväg och springer ”Tunnelloppet”, Felix springer 1 mil på 40 minuter och 21 sekunder, men mina intressen lutar mer åt det Psykedeliska.
Ur en högtalare hörs Jerry Garcia, eller är det Bob Weir, från ”The Grateful Dead” i en intervju som Lennart gjorde på den tiden det begav sig -66 och -67, i San Fransisco. Det är kul att höra röster från det förgångna även om hans intervjumetod , humor har väl aldrig varit hans främsta egenskap, är snustorr. Sedan dess och fram till sin pensionering har Lennart arbetat på SR, gjort program som ”Klingan” och kan numera höras på ”Spotify” under rubriken ”Wretlinds Värld”.
Jag tar polisgrepp på Greven och ber honom syntolka några av affischerna. De är mycket konstnärliga och liksom indränkta i LSD, Gräs och flödande Färger. En man som arbetar på stället ställer sig bredvid greven:
”Ja det här är ju inte de lättaste grejorna att beskriva.” Greven hummar instämmande.
Vips står vi på gatan igen och nu bär det av i flygande fläng till ”Svenskt Snus” på Kungsgatan, en helgedom för snusare. Johannes bakom disken beskriver kunnigt och intresserat likt en inbiten vinkännare de olika snussorterna. Inte visste man att ”General” innehåller 22 olika tobakssorter medan ”Ettan” innehåller 10. Nu är Greven riktigt på hugget. Han är på Mammas gata, insuper varje betydelsefull sekund bland människor som begriper vad som är viktigt här i livet: Snus.