Vi var nya i byn, Julen närmade sig, jag hade Felix då 3 år på axlarna och bad grannen Bernt att visa oss upp i skogen för att hitta en gran. Det var bussigt med snö, den var blöt, grovkornig och tung men Bernt skuttade som en bergsget framför oss, entusiastiskt pekande på olika granar.
Felix satt och babblade bakom min nacke, svetten rann utför ryggen och jag tyckte för min del att vi kunde ta vilken gran som helst. Bernt å sin sida menade att det förmodligen fanns en betydligt stiligare gran bakom nästa krök.
Ingenting kunde bromsa honom, han försvann in bland träden och det var då det ringde i min ficka. Det var en sådan där bärbar telefon som på den tiden kallades Yuppienalle. Jag halade fram apparaten och pratade, minns att det var Bosse Westlund, TV-producenten, och Bernt kom fram, stod med yxan i handen och betraktade mig med sina pigga ögon. Det ryckte i hans ansikte och han började skratta. Det var oemotståndligt komiskt att en person kunde stå mitt i skogen och prata i telefon.
Idag, många år senare, fyller Bernt 80 år och jag vet inte hur många gånger han med sina praktiska kunskaper om lite av varje räddat mig från uppkomna problem.
Kerstin bjuder på Kålsoppa, Äppelpaj med Glass samt Kaffe och hennes läckra hembakta kakor.
Vi språkar om det ena och det andra, kontemplerar över tidens gång och tar en kaka till.
GRATTIS, BERNT!
Så trevligt med goda vänner! Hälsa och ”gratta” från mig också!
Ulla (från Y-bussen)
Tack Täppas,det var en fin ”hyllning”!
Hälsningar från Kerstin.