Efter två månader i vår lantliga avkrok kliver jag av det kylskåpssvala X3000 och Stockholms Central känns som ett Sydindiskt värmeslag. Folk överallt. Klädda i kortbyxor klättrar de på varandra som semestrande arbetsmyror.
Äter middag på Formosa med Felix och hans flickvän Nadine. Han har just avslutat ett tvåveckorsförordnande som Jättebjörnloksbekämpare.
Att klippa ned väldiga buskage av Jättebjörnlokor, gräva bort rötterna och köra bort skräpet, under en hamrande sol och 30 graders värme, är inget för latmaskar. Hans underarmar är tapetserade med plåster över frätskador.
Önskar att Greven kunde ta intryck av Felix slit. Ingenting är gratis, i alla fall om man lämnat Gökboet och ska stå på egna ben.
Natten är svart sammet, åska och strödda röster ute i gränden. Söndag eftermiddag blir det konsert med Richard Thompson och Neal Young på Skeppsholmen och planen är att jag, bland en massa andra grånade tjockisar kommer att vara där.