Gränden är, om morgonen, öde, syrlig och några flygblad vänder sig i rännstenen och lägger sig att dö i en vattenpöl. Felix och jag är på väg till SR Gotland, strax öster om Gutevallen, och vid denna tid på dygnet förefaller det som om endast ”Ring P1” vänder och vrider på demokratin.
En dam som vill ha folkomröstning om vilken religion vi ska ha, kristendom så klart, blir mäkta upprörd och ber mig fara åt Helvete.
En annan kvinna talar om manligt och kvinnligt i termer om ston och hingstar.
Det är långt från de högtravande talen vi några timmar senare hör från olika scener i åsikternas gycklarvimmel. Den som där börjar tala om könsroller på det viset skulle omedelbart stenas.
Stöter ihop med Lotta Bromé och hennes producent Pether Öhlén. Göran Hägglund är inte bekväm med att en lesbisk dam som Lotta intervjuar honom i ”P4 Extra”. Partistrategerna vrider sig i plågor för om det är ett som är säkert är det att Lotta har ett mycket bredare folkligt stöd än Göran.
Vi äter en utsökt lunch på Bakfickan, TullaMajas favoritställe, halstrad gravlax och dillstuvad potatis och rimmad torsknacke med Gremolata, sedan hennes tid som praktikant på SR Gotland, varpå det är dags för mig att delta i ett seminarium om Hälsa och Helhetssyn. Bra stämning och jag känner mig bekväm med ämnet, mycket tack vare att H arbetar inom området.
Mätta på intryck men sugna på fika handlar vi en pinfärsk kanellängd och drar oss tillbaka till vårat krypin på S:t Hansgatan, en ombyggd liten affär inrymd i Sveriges äldsta hus.
Ilar ned till vimlet där Gudrun grillar en SD-kvinna över öppen eld i”Studio ett” och på scenen intill, SVT:s föreställning, försöker Mats Knutsson konfrontera Jimmie Åkesson med det där Sverigedemokratiska kommunalrådet i Helsingborg som visat sig ha haft kassaskåpssprängning som försörjning. Jimmie, som ju kan få ett järnrör att likna en balsapinne, viftar bort det hela på sitt sedvanliga Jimmievis. Det är som att beskjuta en Stridsvagn med ärtrör.
Till slut blir alla tal till en besynnerlig geggamoja och det är skönt att stöta ihop med Sverker Olofsson. Han är en cool pensionär som inte sticker under stol med att det är jobbigt att bli marginaliserad om man tidigare varit i rampljuset. Mata duvor och åka på PRO:s hemliga resa, nej tack.
”Han var verkligen en skön snubbe” säger Felix som gillar äkta vara.
Åter till vår bostad. Jag bloggar medan Felix sätter sig ute i den intilliggande S:t Lars ruin för att läsa. Men jag vet nog varför han placerar sig där: En väldigt söt tjej agerar kokerska åt ett gäng eventmakare i huset intill.
Och än är dagen i Almedalen med omnejd inte över.
St Hans gränd! Där bodde ju jag, mitt emellan alla jävla barer. Hoppas ni sover bättre.