Himlen blir allt blåare, växtligheten grönare och Greven blir så hänförd av det blommande äppelträdets prakt att han faller i hänryckning. Rufus ligger som en luden kringla på mina ben och sover.
Rufus är omedveten om att han strax ska uppgraderas till ”Ledarkatt” Det är det resonemanget jag tänker föra om det blir något krångel när vi boardar Y-bussen för att resa till Stockholm.
Det är inte säkert det funkar för i den diktatur som allergikerna kör med resten av befolkningen får inte ens ”Ledarhundar” medtagas överallt.
När de självutnämnda ”Elöverkänsliga” får status som en egen Handikappgrupp ökar risken att mobiltelefoner och trådlösa nätverk förbjuds i både tåg och på bussar.
Men snälla, Rufus ÄR en ”Ledarkatt” Visserligen leder han mig fel hela tiden. Har jag tråkigt? Inte en sekund.