Felix och jag var inte på Publicistklubben igår, vi åt inte Tandoorikyckling och lyssnade inte på debatt om att det fortfarande härskar en Pittvind i media. Manliga programledare möts med respekt, t.o.m. Plura när han hänger med tjockmagen över grytorna, medan kvinnliga diton behandlas som Bimbon. Emma Knyckare skrev en alla tiders debattartikel om detta men hon skulle inte vara med på PK så då var vi det inte heller. Dessutom; man har en katt att lära känna.
Vad är viktigt?
”Akta” säger en pappa. Han (barnet) står och tittar i en vattenpöl. Klart jag går en krok runt ungen. När jag var liten stod jag ofta och tittade ned i vattenpölar och då himlen speglade sig i den blanka ytan kändes det som om man skulle kunna hoppa rätt ut i himlen. Man bör alltid visa respekt för den som glor i en vattenpöl.
Kristina på World Class ger mig ett par iPhonelurar. Hon är rar och ska bli min nya PT när Peter slutar.
”Blir inte din fru orolig om du har en kvinnlig PT?” undrar Linda.
”Men Peter och jag kan ju ha haft ett homoerotiskt förhållande” föreslår jag.
”Det förstås” medger Linda och klappar sig på sin babymage.
Krockar med Micke Nykvist utanför omklädningsrummet och får känna på hans hjässa. Det blev 80 stygn, rena korsstygnsbroderiet sedan en Stuntman , under inspelningen av en Actionthriller, av misstag hivade honom rätt genom en glasruta. Följden blev en skalpering nära att kosta honom livet men då han är en sådan person som menar att glaset är halvfullt istället för halvtomt, säger han:
”Nu är jag manligare, mer råbarkad och sexigare än någonsin.”
Vi pratar om hans bok ”Dansa för oss” och jag säger att den gav mig, som tycker att många skådisar är pretentiösa töntar som talar med magstöd och att teater ofta är dött och tråkigt, en förståelse för lusten att spela och gestalta. Han hummar instämmande:
”Tyvärr är många skådespelare på det viset men det finns lysande undantag som Krister Henriksson och Gunn Wållgren. De är liksom ”före ordet” och det ger en grym närvarokänsla.”
Kommer hem och förväller tre knippen Broccoli, lägger i en oljad form. Skär i några kluttar Mozzarella, fyller på med gröna kärnfria Oliver, brynt Bacon och en Äggstanning på 6 ägg och 5 dl Matlagningsgrädde.
Katten Rufus svansar framför ugnen och Greven vädrar som en lysten Blodhund.
Hej! Bra skrivet som vanligt och intressant!
Hej Ulla!
Det var rart skrivet. Hoppas vi möts snart igen på Y-bussen. Fast nu när jag blivit med katt kanske Y-bussen inte funkar längre. Måste kolla hur allergisituationen är på deras bussar. Hoppas i vilket fall att du har det bra.
Hej från Täppas
Alltid lika bra. En toppen-blogg!
Hej igen! Din katt är vacker och verkar ha en väldigt fin päls. Hoppas den är kelsjuk så att ni får ”gosa” med den.
Jag tror att man får ta med djur (i bur) på bussen. Det har iallafall hänt några gånger då jag åkt med. Men det är längesedan. Vet inte hur det är nuförtiden.
Jag mår bra, är ute i naturen och lyssnar på vårfåglar. Bofinken, koltrasten och tofsvipan har kommit hit. Bofinkens glada sång älskar jag att höra. Nu väntar jag på staren, lärkan, flugsnapparen och sädesärlan. Kanske det är lite för kallt ännu. Men värmen kommer…..
Just nu vid denna tidpunkt förbereder jag mig för att ge mig iväg på akvarellkursen och måla. Vi målar vårlandskap just nu.
Så du hör – jag mår bra!
Hej från Ulla
Hej Ulla!
Nej det var nobben för katt på Y-bussen nu för tiden.
I alla fall har jag läst en väldigt bra bok. Den heter, tror jag: ”Ryssar är sådana som gillar björkar” av en rysktysk kvinna och den har kommit på Weyler förlag.
Själv ska jag nu börja på Torgny Lindgrens senaste.
Lycka till på akvarellkursen.
Täppas