En jättesnäll dam hjälper mig, trots att hon har en väska stor som en Steinwayflygel på hjul, från Y-bussen till T-banan. Jag har andan i halsen. Skarpt läge. Om 20 minuter kommer Susanne att dyka upp med vår nya katt. Vi blir adoptivföräldrar till Rufus, en Cornish Rex som just förlorat sin Husse, Svenne, frid vare med honom och vi ska göra så gott vi kan för att Rufus ska känna sig hemtam.
Susanne medför ett större sortiment kattprodukter samt en oro som blir allt mindre ju mer Rufus finner sig tillrätta. Han är lockig, till och med morrhåren är lockiga, och även Greven medger att detta är fråga om en mycket fin katt.
Det har varit ett djupt, mörkt och väldigt tomt hål efter Sid, Morris och Romeo så Rufus fyller helt klart en viktig plats.
Vi har, dra på trissor, blivit med katt igen!
Ja, Rufus ser ju – än så länge – ut att trivas väldigt bra hos dig 😉
Du kommer troligen inte ihåg mig, men vi sågs för ett år sen när du höll ett föredrag på en bokhandel i Laholm. Du visade mig dina fina hörapparater och jag konstaterade att du borde vara hedersmedlem eller nåt hos Föreningen Sveriges Dövblinda FSDB.
Hur som helst, jag tänkte från en ”snubblare” till en annan, dela med mig av ett inlägg som jag skrev häromdagen i min blogg. Du har varit min inspiration sedan jag läste din bok ”Blindstyre – en snubblares bekännelser” och nu har jag själv börjat skriva lite om snubblerier och annat som jag gärna delar med mig till alla andra snubblare där ute.
http://dovblind.blogspot.se/2014/04/leg-lic-cert-snubblare-med-svart-balte.html
Ha det gott, Täppas! // Tina (Christina Lindblad) i Helsingborg
Hej Tina!
Tack för ditt blogginlägg om din vådliga snubbelfärd genom livet. Jag önskar dig alla goda bandage som du kan komma över men allvarligt talat, jag vill inte vara en Besserwisser, men, när jag läser/lyssnar på din text tänker jag på den tid då jag förlitade mig på ögonen fast de inte fungerade. Jag kunde springa på en människa och ge den en utskällning för att den stod i vägen men felet var ju att jag inte såg och att käppen låg ihopfälld i fickan. Idag, när jag inte ser något alls men kör en Tysk käpp med körsbärsträdskaft, funkar det mycket bättre.
Häromdagen trillade jag i och för sig utför en trappa men det var för att mina strumpor var blankslitna och trappan hal.
Apropå hörapparater var jag idag och fick dem trimmade. Audionomen tyckte de var mycket fina för deras blålila färg gick fint ihop med både mina lila strumpor och lila tröja.
Kör hårt med käppen, Tina, och ha det bra, hälsar
Täppas
Grattis till Katten.
” det var en gubbe i Slite som alltid gick ner till fiskarna i hamnen och bad om strömming till katten. Efter en tid då ledsnade fiskaren på tiggeriet och stänkte fotogen på fisken. Dagen därpå kom gubben ner till hamnen och sa att fisken smakade fotogen varpå fiskaren frågade, sa katten det”
Ha det och lycka till med katten./Christer