När Fredrik Björkman från Hälsingetidningarnas Helgbilaga kommer för att intervjua mig i Jättendal gruvar jag mig en smula. Många journalister, när de vill göra det lätt för sig, beskriver en människa, ”känd eller okänd” utifrån Etnicitet, kön, sexuell läggning eller handikapp. Det blir enklast så.
Min merit: Blind. Oh hjälp, jag får mental klaustrofobi.
Sålunda krymps människor till att vara enbart svarta, rullstolsburna, bögar, flator eller födda i Borås.
Fredrik har lyckligtvis långt vidare perspektiv, vi dricker kaffe, äter upp Grevens födelsedagskonfekt och pratar. Jag visar hur det går till när jag skulpterar , vi tar en kopp till och skvallrar. Det är riktigt trevligt och klockan på väggen tickar och slår.