En söndag, den här, i mitten av Februari så alla gjort av med sin lön, är det riktigt avslaget på ett skönt vis när Greven och jag promenerar till City för att handla underställ och överdragsbyxor.
Vi äter glass på Montis, Greven tar en bild, och skickar den till Jullan i Shanghai. Hon älskar Montis och dessutom är det hennes namnsdag.
”Det verkar inte vara så mycket Ruober här” säger jag och torkar rinnande cocosglass från hakan.
”Vad fan då?” undrar Greven.
”Ja men du vet sådana där alldeles vanliga människor, sådana som inte begriper att ett sällskap av urgamla spöken fångar barn, ungar som har det där speciella skimret, torterar dem och suger, vid dödsögonblicket, upp deras s.k. Ånga.”
”Vad snackar du för skit?”
”Åh, jag håller bara på och läser en bok- Den heter ”Doktor Sömn” och är skriven av Stephen King. Det är Reine Brynolfsson som läser.”
”Ruober” säger Greven och skakar på huvudet.