Vaknar med en sur smak i munnen.
Att en psykoterapeut, Poul Perris, intervjuar, TV igår kväll, partiledare förefaller på papperet som en bra idé men i verkligheten blir det fruktansvärt uselt. Vem hade trott att Fredrik Reinfeldt skulle tala om en känsla av otillräcklighet, oförmåga att bygga och skapa varaktiga relationer eller att han ibland vaknar klockan 04.00 efter att ha drömt om att han gått vilse i ett Slott av hemskheter.
Givetvis hade Reinfeldts rådgivare lämnat in en lista på saker de inte fick tala om, vem hade trott annat, och så blev intervjun slätare än en stresskula av alabaster.
Inte heller Jan Björklund kommer att bryta ihop och erkänna.
Det var riktigt hemsk TV. Varken Journalistik eller Psykoterapi, bara förutsägbart och självgott kladd.
Snart knackar Maggan Gardtman på dörren. Hon är min Datafröken och hon ska lotsa mig genom Windows 8 för blinda. Jag har en lång trafikstockning, som en seriekrock på Autobahn av olösta problem, och nu ska hon se till att min trafik börjar rulla igen.
Greven förklarar att han hellre skjuter sig i knäna än äter Kassler till middag. Ändå är han inte Muslim.
Ge grabben pengar till Donken!