”Hur är läget?” undrar PT-Peter när jag står i omklädningsrummet och kränger av mig lager efter lager av vinterplagg och byter till träningsutstyrsel.
Frågan ställer mig vid ett vägval. Ska jag säga ”Huvudet upp och fötterna ned”, bara fint eller säga som det är: ”Det är inget vidare”.
Eftersom Peter blivit en riktig vän som jag kan vara uppriktig mot säger jag som det är. Slaka segel. Ingen riktning.
Förra veckan var bra, produktiv och var lätt att leva.
Den här veckan och den här dagen är ingen lek. Tänka positivt? Kyss mig därbak.
Peter berättar att även han har dagar som trampar vatten och när jag frågar Nadja, som också tränar, förklarar hon att vissa dagar bara är för gräsliga.
Jag som trodde att jag hade ett åldersproblem men ingen av de där fjunungarna är en dag över 25.
Jag älskar mitt Gym för här kan man vara som man känner sig. Efter träningspasset känns det definitivt mycket bättre och när jag blossande på pipan går hem längs Riddarfjärden känns tillvaron rent av riktigt dräglig.
Ett par personer har sagt att jag borde skriva en ”Blind-blogg” och skildra hur det är att leva utan att se, men, att jag mår som en sopa idag har t.ex., tror jag, inte så mycket med det att göra. Det är ju som det är och anledningen till att jag knappt får några föreläsningsjobb inom Blindvärlden är förmodligen för att jag inte varken vill eller gör mig synd om.
Går in på Munkbrohallen och handlar en Ananas och en Familjekaka Mjölkchoklad och när jag kommer hem ligger ”Profeterna vid Evighetsfjorden”, som talbok, av Kim Leine och väntar nedanför brevinkastet.
Bra blogg gubben
Vilket bra terapiställe! Har alltid sagt det att träning efter förmåga är allt som behövs. Fast förstås är inte alla PT så bra som din:-). Ser trevlig ut också! Och det finns grader av hemskheter, vet, ibland brister det nästan så det känns också fysiskt av det som drabbar en, livet är orättvist men jag tror ändå:-). Och gillar dig kämpe för det är bara att kämpa på, snart kommer snödropparna:-)
Monica!
Snödroppar! Tack för att du påminde mig och dessutom längtar jag mycket efter Koltrastens drillar i det blå eftermiddagsljuset på en bakgård i Mars.
Hej från Täppas