Du vet att det heter Häll I Vin, den här helgen, va?” undrar Sussie i telefon.
”I Norrland säger vi Halogen” säger jag men jag vet inte om hon är med på noterna. Ingen annan fattar att det är så mörkt i Norrland att det behövs Halogenlampor. Det är, i November, fan ta mig mörkt som i ett Sotararsle.
I Sverige säger vi inte heller Halloween utan Allhelgona. H förfärdigar en pumpa med ljus och så beger vi oss, tillsammans med 100 tusen andra, plötsligt djupt Kristna, till den Världsarvsskyddade Skogskyrkogården för att sätta ljus.
Greven är först mycket skeptisk till hela projektet men blir, när vi färdats i T-banan Tokyo-style, som packade sillar, till den helgade platsen.
Det hela, t.o.m. fukten och ödsligheten, och förstås alla brinnande ljus och människor som letar just deras grav, ruggigt mysigt.