Delsbo City, en vägkorsning, kokar av Motorcyklar, Epatraktorer och galningar, förmodligen stenade på hembränt, som svänger åt fel håll. Det är bara i Delsbo så mycket laglöst kaos kan rymmas på en så liten yta.
Vi, H, TullaMaja, lilla Hjördis och jag, är på väg hem till Stanley i hans lilla stuga för att äta Kräftor och hämta en Katt.
”Jag har stängt in katten i sovrummet” säger Stanley sammanbitet och vi fattar att detta inte kommer att bli en lätt match. Vi ser framför oss en erfaren Kattgisslanförhandlare som, medan katten med en dynamitgubbe i munnen och klorna nervöst fingrande på ett Automatvapen, försöker få Katten på andra tankar och komma ut med tassarna över huvudet.
Men först äter vi Kräftor. H har gjort en Västerbottenpaj, Anna-Clara kommer med Räkor och medan Stanley rotar runt efter rena tallrikar, TullaMaja försöker hålla sig och Hjördis lugna, Herregud, de ska ju bara hämta en vettskrämd katt, sitter Thomas och jag vid bordet, gubbpokulerar och pratar om tatueringar.
Efter måltiden, kaffet och Anna-Claras kaka är det så dags för det oundvikliga. Spänningen stiger när Stanley och Thomas, två stora starka karlar, går in i sovrummet för att fånga katten. TullaMaja håller vakt vid dörren.
Gud vet vad de håller på med därinne men medan Stanley ligger och sprattlar på golvet med halva kroppen under sängen ber Thomas TullaMaja att försiktigt skjuta in några tavlor genom dörrspringan. Ett par av Stanleys senaste målningar får bli något slags spärr som ska få det otämjda djuret att springa in i fångenskapen. Det klånkar, flapprar och dunkar men till slut kommer ett rop av triumf. Katten är infångad och TullaMaja stoppar den lättad i sin medförda bur. Alla pustar ut. Stanley är svettig.
En fin kväll med mycket prat, goda Kräftor och Kattdramatik.
Vi åker mot Jättendal, passerar åter, under livsfara, Centrala Delsbo och medan Hjördis tömmer en flaska Välling sitter katten, den ska heta ”Sira”, knäpptyst och förmodligen rätt omtumlad i sin bur. Nu ska den få flytta till Sundsvall, bli snäll, tam och älskad.