Det sägs, utan andra jämförelser i övrigt, att Fjodor Dostojevskij var blind under senare delen av sitt liv. Ändå skrev han tegelsstenstjocka böcker med karaktärer nog att fylla en Småstad.
Förmodligen hade han ett koppel av Skrivassistenter. Mästaren utsade sina ord och underhuggarna doppade Gåspennorna i Bläckhornen och skrev.
Nu är det 25 år sedan jag började se så dåligt att jag behövde en Talande Dator. Det var Maggan som tålmodigt lotsade in mig i PC-Världen. Hon skrockade överseende när jag råkade trycka på fel knapp (F11) och hamnade i Panik.
Hon hade sin speciella Pedagogik: Vi brukade ligga i badkaret, det var fyllt med Spenvarm Åsnemjölk, dricka Champagne och äta Jordgubbar. Datorn, den var stor som ett Kylskåp, hade vi för säkerhets skull i en genomskinlig plastpåse.
Det var tider det.
Idag, när min PC kraschat övergår jag till Mac. Dator och iPhone. Jag har just lyssnat på boken om Steve Jobs men inte blivit klokare för det.
Det övergår vida mitt förstånd hur en Blind ska kunna använda något så Visuellt baserat som en iPhone men min nya Lärarinna, Sabina, för mig lugnt och fint över Floden, från en Datorvärld till en annan.
Ingen åsnemjök denna gång men när jag klarat en rad Funktioner, duttat och krafsat rätt på skärmen, får jag lägga mitt värkande huvud i Sabinas knä.
”Jag blir tokig” kvider jag.
”Ja ja men det går över” säger Sabina.
Vilka pedagoger det finns idag:-)