Vad gör man när en man går rakt genom slussen, inte sluddrar så anmärkningsvärt men som sedan han kommer ut i Sändning, börjar vingla och prata Gallimatias?
Man tänker:
”Shit happens” och så är det inte mer med det. Varsågod, nästa, ni kan sätta er här i stolen så kommer Programledaren snart. Jaja, det går över med ett samtal samt ett par Magnecyl.
Vad gör en man som när han kommer hem för att överraska sin fru på hennes 33-årsdag och när han tagit papperet av tårtan, tänt de 33 ljusen, smugit upp för trappan, försiktigt skjutit upp dörren till sovrummet och hittat sin chefs rumpa hänfört guppa mellan fruns särade lår? Hon gnyr så lyckligt som hon aldrig gör när hon har sex med sin man och dessutom har hon ett kittlande finger i Chefens, ja det där hålet.
Givetvis kör han tårtan med alla brinnande ljus så långt upp i Röven på chefens som han bara kan.
Chefen har dessutom smort in sitt Ekipage med en stimulerande och njutningsförhöjande olja och då den är lättantändlig börjar det snart, mitt i skriken och tumultet, stinka av svett kött och brinnande punghår.
Detta är bara början på en drastisk, komisk, känslosam och fullständigt ljuvlig bok jag just med sorg läst färdigt. Det är slut på det roliga men Jonathan Tropper har skrivit fler böcker än ”Sju jävligt långa dagar” och dessa ska jag omedelbart beställa.
”Ring P1”, vars sista sändning för min del denna period går i luften imorgon Fredag, återkommer på måndag med en annan programledare. Alexandra Pascalidou om jag inte har fel. Själv återkommer jag senare i Höst.
En Höst, det har jag bestämt, som ska bli lång, varm och fin.
GRATTIS till dig Täppas som har olästa Tropperböcker framför dig! Han är underbar! Har ett annat boktips också – tror du skulle tycka om Martin Suters Small World! Själv fick jag idag Belinda Bauers sprillans nya Betraktaren!!! Har bara några ”måsten” innan jag kan stänga ute omvärlden och börja läsa den…