”Titta, skulle inte den här passa på dig?” H håller upp en tröja framför nosen på TullaMaja. Det luktar avgaser från gatan, begagnade kläder och sommar i stan. Vi är inne på ”Erikshjälpen” i Sundsvall.
”Det var jag som lämnade in den där för en stund sedan” upplyser TM.
Själv provar jag en Kavaj men den sitter så trångt att jag känner mig som Vanheden. Det är ingen skön känsla.
Handlar två bylsiga skjortor med plats för en karl och hans Mage .
Åter ute på trottoaren stöter jag ihop med Urban Björstadius från ”P1:s ”Vetenskapsradion”. Vi småprataren stund. Det är inte var dag man träffar en radiostjärna av Nationell Kaliber på Köpmangatan i Sundsvall.
Känner mig tom, men nöjd, i Bollen efter en vecka med ”Ring P1” och lyssnar förstrött på H och TM när vi återvänder ned till Jättendal i Hälsingland. Utanför bilfönstren är Sommaren lika tät som Semesterlöpsedlarna är tomma.
Någon av dem har hört en man som resten av året arbetar 300% säga att det skulle vara trevligt att öppna ett Sommarkafé. Ett sådant där mysigt med hembakat, en riktig kaffemaskin och loppisvaser med Ängsblommor.
”På sommaren blir alla konstnärer, också” citerar någon Anna-Clara.
Tänker på Mamma när hon om kvällen satt med granndamen, rökte Minden och drack Rödvin. Storlommen ropade ute på sjön, någon spikade någonstans och kvällsmyggen började bli framfusiga. En myggspiral pyrde under bordet.
Så fort Mamma och granntanten fått några glas ville de öppna en trivsam liten Fransk Restaurang. Gratinerad Löksoppa, Moule marinière, härligt Lantbröd och Rödtjut, allt serverat på bord med rutiga Dukar kantad av behagfullt kontemplerande gäster med sina rumpor parkerade på stolar som kunde vara hämtade från en målning av Van Gogh, Gitanes och Vinegraitte.
På sommaren är allt möjligt.