Under promenaden runt Byn är en lång uppförssträcka en del av G:a ”Riks 13” och Vid ett av husen, vilka ligger lite hullerombuller-utslängda längs vägen, kommer en väldigt läcker doftslinga. Det klånkar i ett Grillgaller, en öl öppnas och det hörs en belåten rap.
Grillaren är Daniel och jag lämnar vägen och tar några steg in på hans gård. Det är Älgfilé som ligger på gallret. Jag vädrar lystet. Daniel förklarar att han som jägare har så mycket kött att det gäller att ”äta undan” Och det måste man ju förstå.
”Du har inte tänkt på att bli Vegetarian?” undrar jag men han uppger att han inte har några planer på det. Istället berättar han om olika såser och om den Klyftpotatis de tänker äta till Filén.
”Men tänk vad du skulle växa som människa och vilket lyft det skulle vara för Planeten om du plötsligt bara gav det där köttet till mig?”
”Tror inte det” säger Daniel och smuttar på sitt öl, vänder på Köttet och frågar vad vi själva ska äta?
”Det är någon Asiatisk kycklinggryta som Jullan lagat. Det är förmodligen inte så dumt även om det kanske inte når upp till en nygrillad Älgfilé.”
”Nej just det” säger han lite på måfå och på ett sätt som jag får tolka som jag vill.
Lika bra att fortsätta knata hemåt. Det skulle vara lättare att flytta på Himalayamassivet än att göra en Buddhistisk vegetarian av den där satans Älgfilégrillaren.
Ibland måste man böja sig för fakta.