Platsen: Ett hus, på Västra Trädgårdsgatan 11, ett stenkast från Kungsträdgården, som uppfördes på 1600-talet och på sin tid inrymde den till Hovet hörande familjen Banér.
Tidpunkten: Klockan i Jacobs Kyrka ska strax klämta 18.00.
Vädret: En förhållandevis ljum Marskväll, Nollgradigt, får fasaderna att bli Sammetslena.
Övriga tecken: Det doftar Revbensspjäll från Odd Fellows lokaler.
När pusselbitarna lagts på plats framträder bilden av ett Författarbesök vid ”Svenska Deckarsällskapets” månatliga möte. På menyn står väldigt goda Revbensspjäll med Ris och Sallad. Efter måltiden äskas tystnad och jag reser mig och berättar om min nya bok ”Lenins Revben – under Kornhamnstorg”. Stämningen är muntert varm. Här är det inte fult att vara Deckarnörd, Tvärtom, alla församlade Älskar Deckare.
När det blir dags för frågor undrar en man hur jag, som hittar på sådana konstiga saker, egentligen ser ut inuti huvudet? Jag tar det som en komplimang och förklarar att jag alltid varit en Dagdrömmare och att jag i Skolan utvecklade detta till den grad att jag aldrig hörde vad lärarna sa.
En dam kommer fram och tackar mig. Hon säger att hon, utifrån det hon hört i ”Ring P1”, uppfattat mig som en dum människa men menar att hon nu helt ändrat sig på den punkten. Hon vevar min hand som en Gammaldags Vattenpump och ur min mun strömmar uppriktigt kända Tack.
Vi sitter kvar några stycken och pratar böcker. Personalen börjar trampa i kulisserna och vi bryter upp. Jag beställer en Droska och tackar för mig.
Nu är det dags att göra Påsk och imorgon reser jag till Jättendal.