Lunchtränande hannar som högljutt stånkande ligger under vikters tyngd får gymmet att likna en förlossningssal. Det är bara några små detaljer som skiljer. Musiken t.ex. Det är inte Panflöjt, Harpa eller Delfindans utan brutal House, Teknopop och Rock och vad är det som ska förlösas?
En försynt Violinist kommer fram i omklädningsrummet och hälsar. Han är pensionerad från Filharmonin och vi talar om en gemensam bekant. Denne gör inte många knop och ligger mest till sängs. Det tycker vi är mycket sorgligt.
Violinisten, som är en riktig Stockholmare, säger, medan han klappar sin kalaskula, att det är, om man vill åldras med värdighet, viktigt med ”Trening”.
Vi talar om det där jag läste någonstans, att det i Väst är de rika som är smala och de fattiga som är feta. Men då tillvaron inte är konstruerad på ett enda sätt berättar han om den Fantastiske Finske Dirigenten.
”När jag treffade honom första gången (betoning på första o:et) såg han inte mycket ut för världen, mager och elendig, men nu veger han minst 200 kg.”
Vi tystnar och mediterar över denna bild. En väldig Semla i Frack som med svettig panna viftar med Dirigentpinnen och får orkestern att leverera sitt yttersta.
”Karlen är ett geni” understryker Violinisten.
Allt medan gubbarna bakom den stängda dörren stönar och gnyr.
Promenerar hemåt för att fortsätta lyssna på ”Giftträdets bibel” av Barbara Kingsolver och glädjas åt att det imorgon bär iväg till Hälsingland.
Jag vet vilken finsk dirigent ni talade om. Han är dessutom en oerhört produktiv kompositör. Men i det här sammanhanget måste jag få berätta vad ”en finsk semla” är på riktigt, det är nämligen inte detsamma som i Sverige, en söt bulle med grädde och mandelmassa. En semla i Finland är det ni väl kallar för en fralla, eller en småfralla, rentav. Jag är faktiskt inte så insatt i det svenska idiomet. Era semlor kallas fastlagsbulle hos oss. Vi äter också örfilar, stora, goda. Ungefär kanelbulle, kanelsnurra.
Hej Kristin!
Vad intressant! Älskar att få reda på stort och smått.
I Sverige är en Semla en kaloribomb så omfattande att den som motåtgärd kräver en hel del späkning. Ett litet Maratonlopp eller så.
”Örfil” var ju också ett namn på ett bakverk. Om du tagit del av den Svenska ”Negerbollsdebatten” förstår du nog att här skulle en sådan bageriprodukt totalförbjudas då den kan inspirera till våld.
Många hälsningar från
Täppas
Örfil, på finska Korvapuusti, är ett så urgammalt namn på bakverket att ingen tänker på vad det betyder. Men vi har nog också haft vår negerdebatt. Negerkyssar var något som fick byta namn till Brunbergs kyssar (eftersom fabriken i Borgå heter Brunberg)
Roligt att höra att man även i Suomi lättar in sig i ledet och förstår att inte använda ord som kan såra.
Är halvt om halvt uppväxt på Åland och den dolda rasism som fanns där var skrämmande. Men det kanske har förändrats även där.
Man kan tycka att vissa ord är härmlösa men om det finns en minsta tvekan så skall man använda andra.
Detta är nog inget problem om 20-30 år dy då är alla döda som envisas med att tycka att dom kan säga vad dom vill.