Det är -4 och snö i luften. I Jörgens dieselmullrande Golf på väg upp mot Sundsvall lyssnar jag växelvis på DN och på P1. Båda dessa mediakällor känns avslagna. Det kan förstås mycket väl vara så att det är jag som är avslagen, liksom jobb- och resbakis, efter gårdagens tur till Västerås. Bilens monotona brummande är fängslande som en kör av Tibetanska munkar. Blir mer och mer introvert för var kilometer. Hur ska det gå idag?
Debatt och navelskådning går inte ihop.
När jag kommer till studion trasas all sömnig introspektion samman. Världen vänds upp och ned. Brutalt.
Det visar sig att dagens fikabrödsleverans från Hagabagar´n innehåller Semlor. I slutet av oktober.
”Semlor” säger jag som stod jag inför en avgrund av oberäknelighet.
”Nu kan man få allting jämt. Välkommen till den nya världen” säger Lotte nyktert.
En annan, kanske ännu mer samhällelig faktabit, är att SD, enligt senaste opinionsmätningen, seglat upp som det 3:e största partiet. Där har vi förmodligen fröet till dagens program.
Men inte då. Två kvinnor talar om Rut-avdragen läxhjälp som en djup orättvisa. Dessa resurser borde istället gå till skolor men barn från fattiga och understimulerade miljöer.
En man menar att ”Tunnelbanerånaren” istället för att få sitta och gona sig i ett svenskt fängelse, borde utvisas till internering i det land var ifrån han kommer. Underförstått ett land med gräsliga fängelser.
Mumsar en pinfärsk Semla och funderar på att det enda som är säkert är att man aldrig kan lita på ”Ring P1” och att detta samtidigt är programmets styrka. Allt för många vill säkra upp så att endast kravmärkta åsikter kommer fram och jag kan inte låta bli att under sändningen referera till ett av alla de mängder med mail och telefonsamtal som klagar över att det enda fönster i etern som är lyssnarnas kortats ned ned 25% till förmån för ett rätt populistiskt nedslag i den flod som är Sociala Medier. X har twittrat det och det medan Y skriver att….osv. Som SR-medarbetare ligger det i luften att man ska vara lojal och inte ge luft åt den typ av uppfattningar som går stick i stäv med de senaste sändardekreten men ska vi ha en fri åsiktsbildning så ska vi.
Efter programmet hjälper Peter Wallgren mig att handla mat varpå vi åker ned till Stenstaden och äter Burritos hos Alberto. Mora-Micke och Erik från Årskogen är också med. Det smakar underbart och jag får en kram av Albertos Venezuelanska fru Millagros.
Kommer hem, bäddar rent och somnar. Vaknar av att Jullan slänger sig på sängen. Hon har kommit med bussen från Stockholm, och medan hon gått genom byn, filmat kyrkan och trasiga Bandymål i virvlande snö.
”Jaha, du har börjat jobba med konstfilm?” undrar jag sömnigt.
Vi skrattar då vi för våra inre ser en typisk och grovkornig novellfilm med stilla pianoklink. Det är fredag och en sändningsvecka är till ända. Jerry ringer mot kvällningen och anmärker lite syrligt att det verkar som om jag blivit ”Snällare” och mer obenägen att ta ut svängarna.
Det är en hemsk tanke, att jag belagt mig med munkavle och Gud hjälpe att den inte är sann.
Semlorna var, oktober eller inte, i vilket fall väldigt goda.
Sverigedemokraterna finns det säkert stöd för, vi måste för tusan diskutera invandringen som vuxna människor, hur många kan vi ta emot? vilka ska vi ta emot? Osv vi kan ju inte låta hela europa vara här och försörja dom , det går ju inte fattar vem som helst.
Främligsfientliga är vi ju inte här i Sverige jämför gärna med Finland där är dom det, men det finns ju gränser för alla länder vad dom mäktar med.
Alltså Micke, det här landet skulle bli toppen med ca 20 miljoner invånare, väl fördelade över vårt avlånga land. Det behövs hur många nya fräscha hjärnor som helst men börja med 20 miljoner, det tror jag blir en bra början:-).
Joo finns ju många blåögda svenskar som bekant..orkar knappt argumentera mot sådana åsikter. Problemen skulle bli gigantiska på alla plan och vadå ”fördela väl över vårt avlånga land” ? Ska alla nya invandrare bo i Norrland då? Vad ska dom leva på? etc så dumt så man ska inte kommentera igentligen…