Tar 4-bussen norrut, Per Engberg skjutsar ned mig till bussen men det är helt ok för han har ändå fått några granar av mig, och Maria plockar upp mig vid den plats som är Sundsvalls Port Authority, New York, med gapande fyllon och testosteronspruckna tonårsrop.
Vi äter dagens på Filmstaden, köttbullar med kokt potatis, och ser filmen ”Searching for Sugar Man”.
Felix har pratat mycket om denna film. Det är som om jag sett varje ruta genom honom. Och så musiken: ”Jag fick sparken två veckor före Jul” och jag skojade med Felix och sa att maken till usel barndom får man leta efter i Monty Python när de grälar om vem som haft sämst barndom.”Jag växte upp i en skokartong som låg mitt på motorvägen och alla långtradare körde över den oavbrutet.”
”Searching for Sugar Man” visar sig vara något mer subtilt. Han gör några låtar på 70-talet men glöms bort i USA. Samtidigt växer hans musik till något alldeles oerhört i Sydafrika. En journalist börjar gräva och hittar en snubbe som river kåkar i Detroit. En cool man som tror på slitet men som ändå hyllar bildning. Han super och knarkar inte, han älskar sina döttrar.
Det är fullständigt makalöst när han så blir ”Funnen” och reser till Sydafrika och gör några gig inför en publik som är så uppjagad att de inte vet sig till.
Det riktigt braiga är att han, Rodriguez, inte ballar ur sedan han blivit rockstjärna utan väljer att bo kvar i sitt område i Detroit, riva hus och göra en och annan låt.
Det finns en värdighet över Rodriguez som jag bär med mig när Maria skjutsar hem mig längs en E4 som badar i natt och våta löv.
läste aftonbladet va du sa om Vilks och det jag ville göra då är att skriva insändare på muslimska sidor om villken pedofil profet mohammed (du vet lilla flickan Aisha) var och att han var slavägare och undertäckna med ditt namn så dom tror du har skrivit det men det är väl inget problem för islam är fredens religion eller?