Det är så skönt att han inte är här. Om han barfota skulle komma runt hörnet med ett sorglöst grässtrå i munnen skulle man få spader Tänk om han sa:
”Skaffa ett traktordäck och måla det Neongrönt med skära räfflor. Fyll med lecakulor och stoppa dit plastblommor och, vips, en underhållsfri trädgårdsprydnad.”
Ja det är underbart att Ernst Kirchsteiger inte är bjuden till TullaMajas sommartorp. Huset är precis så gulligt och välskött som det ska vara när några omsorgsfulla pensionärer haft hand om det. Rosa köksluckor, småblommiga tapeter och så den där doften; Endast ett riktigt sommartorp kan lukta så. Korkmatta, Masonite och rabarber.
Vi äter grillad kyckling och hemgjord potatissallad vid uteplatsen. Grannen bankar på något. För övrigt är lugnet bedårande.
Vi talar om allt möjligt. Radio förstås. Tm berättar om produktionsbolagens svårighet att sälja in program som inte bygger på kändisar. Ett bolag tröttnade på att bli nonchalerat och skickade på skoj in ett programförslag med titeln ”Lill-Babs pratar”. Det tog endast ett par timmar innan beställaren på SR ringde tillbaka.
Greven pendlar mellan att leka med Hjördis och att falla in i självömkan för en sak har han rätt i; byn där sommartorpet ligger är helt avsomnad. Ingenting händer. Inte om man är Greve.
Efter en kopp kaffe styr vi kosan hemåt. På radion svarar en DJ, Adrian Lux, på lyssnarnas frågor: Vilken sorts glass gillar han? Tycker han om rostad lök på varmkorven och är det på det viset att han svettas mycket. Programledaren Gina lyckas inte lyfta ballongen från marken.
Tacka vet jag ett alldeles tyst Sommartorp.
Klicka på bilderna
Jag skrattade gott åt historien om programet med Lill-Babs pratar.
Tur Greven hade en liten kompis ändå men förstår honom, han verkar snäll och utrustad med ett visst tålamod där i obygden;-)