VÅR-EUFORIA

Allting,vare sig det är i Hälsingland eller i Stockholm, händer ute just nu. Både fåglarna och människorna är euforiska. Det är +21 när jag åker från Gamla Stan till Radiohuset vid Gärdet. Den stora entréhallen är ödslig och Eko-redaktionen känns lika munter som en begravningsentreprenörs mottagning.

Väl inne i Studio 45 blir jag uppkopplad mot SR i Sundsvall och så blir det liv i luckan. Dock, när Nisse Simonsson som är den roligaste föreläsare jag hört, ringer till P1 , låter han som vilken gnällspik som helst. Han avskyr telefonförsäljare och det är säkert många som håller med honom. De är som något läbbigt som fastnat under skon men samtidigt kan jag inte låta bli att känna sorg för deras skull. Arbetet som telefonförsäljare måste, vad gäller status och prestige , stå lägre än kloakdykare. Samtidigt kanske det är det enda jobb de kan få. De får, bara de inte ringer till mig, finnas. Men varför sa inte Nisse en enda Kulighet?

Ny taxi till Circus och en hängiven och varm publik vid ”Motivationsdagen”. Min vetskap om att Peter och Linda från World Class sitter i publiken gör mig extra uppåt och efter min föreläsning myser jag bakom scenen med Caroline.

Redan till lunch har jag klarat två rätt krävande uppgifter och en ny Taxi tar mig lättad till Stureplan och specialaffären för pipor. Zavinellipipan jag fick av Urban i 60-årspresent måste få ett nytt skaft och de ska sända pipan till en specialist i Köpenhamn. De kan sina saker.

Därute gurglar Stureplan, det är den 25:e och solen skiner, i starköl och Champagne.

Själv tänker jag toppa dagen med ett besök på gymmet.